För några sekunder saknade jag dig (och dig, och dig, och allt jag haft men inte längre har), jag kunde inte hjälpa det. Jag ville ha tiden precis på samma ställe som den var förut, tillbaka spolad i något slags för alltid.

Hur fan kunde du glömma det där vi sa att vi var ensammast i världen om att vara. Du brukade säga att det var mig du ville ringa när du inte hade några tårar kvar och att det var mig du ville ha bredvid dig när vi var gamla. Och vi kunde sitta på caféer och i busskurer och lite överallt och prata om det där inga andra satte ord på. Hur fan förtränger man det?

Nu ser jag dig på stan ibland, och vi ser på varandra med förakt. Kanske för att både går omkring med något fånigt slags leende och en cynisk attityd vi aldrig tidigare haft (för det var allt vi aldrig skulle bli). Och jag förstår inte hur det gick till, vi som sa att vi var allt och ännu mera. Hur fan kunde det gå sönder. Jag trodde kärlek och trådar och band och allt det där man binder och det som gör oss till en slags tvåsamhet var starkare än så –

  men den gick sönder lika lätt som om den aldrig hade funnits där.

Förlåt, men jag tror att jag älskade dig mer än du förstod och kanske ännu mer än jag själv förstod. Jag hade allt medan det inte var så mycket för dig.

   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Heeeeeey blååååågeen <3   Vad jöör allla dåe? :)     ...

Haha,det återsår och se.    

I'm back on blogg bitcheeiis <3   Nu som mig själv,nån som har lust o besöka? :o   Skulle va trevligt.   Länkar i kommentar. ...

Cha cha bloggen ^^   Vad gör alla dåh?  Någån som skulle viljah hittah påh någåth dåh?   En kååth chey här (:   Kanske deh finnhs någåhn bad boy ? <3         eh jah inteh sexy? ...

lägger ner fucking bloggen bara för att några skit ungar från hh avslöjade mig :<   Fan det var kul iaf. Hade medspelare bara så ni vet.   Asså alla som kommenterade med bloggadresser.   Iaf så ska jag starta en ny från någon annan. ...