Sweet dreams!

Nu lägger jag mig och kollar på film..

Lördag,ensam utråkad habbomissbrukare...

Någon som är lite social?

Jag förra året.

STOR DISS TILL VINTERN!

"DISS!" "DISS!" "DISS!" "DISS!"

Sara:

Din kropp är mycket finare nu när du lagt på dig lite, vilket jag antar att du har? För det ser så ut.
Och ta det som en väldigt positiv sak, för den kroppen du har nu skulle jag döda för att få!

svar: tack så mycket. om jag gått upp i vikt eller inte vet jag faktiskt inte. och min kropp är inte mycket att vara avensjuk på, slår vad om att jag skulle bytt med din om jag haft chansen. Jag som alla andra har miljoner komplex. Jag har inte mycket mer än en "naturligt smal" kropp. Höftben som syns lite för mycket, en för liten rumpa, för små bröst, felen finns överallt. Och resten av min kropp är faktiskt väldigt otränad. inte alls så fast och fin som jag skulle vilja. Det finns ni som tror att jag lägger upp bild på mig själv i bikini för att jag tycker om den. för att jag är nöjd. Tro vad ni vill, men så är det inte.
Hade jag fått välja hade jag vägt kanske 5-8 kilo mer. fast det är inte så lätt att gå upp i vikt som många tror. jag svälter inte mig själv, har aldrig gjort. jag äter vad jag vill och när jag känner för det. Jag är född såhär. och ändå får jag höra mest hela tiden att jag har ätstörningar. att jag borde gå upp i vikt.
Men ska jag verkligen behöva det? Anledningen till att jag mår dåligt över min kropp är inte för att jag skulle ha någon ätstörning, utan att det finns så mycket elaka människor. som ska komma och klaga, tala om för en vilka fel och brister man har.
Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med det här. Blev iallafall väldigt glad över din kommentar, samtidigt som jag tycker det är synd att man inte kan vara nöjd över det man själv har. Vi är alla fina. 

Då:  

I sommar:  

     

När jag ser dig känns det som om jag borde titta oftare,som om du skulle försvinna.

Jag tittar alltid lite extra,jag kan inte vara så säker på att vi ses igen.

Det är lätt att vara oförsiktig och ta det för stunden.

Det är lätt att vara efterklok,men inte när du är där.

Jag är så rädd om dig gumman,du är speciell.

Min ängel,den bästa vännen på jorden  

Huzeifa'' ja, jag är en dryg och tjurig fitta. aldrig påstått något annat '':)

Inte dom nyaste bilderna....

För några sekunder saknade jag dig (och dig, och dig, och allt jag haft men inte längre har), jag kunde inte hjälpa det. Jag ville ha tiden precis på samma ställe som den var förut, tillbaka spolad i något slags för alltid.

Hur fan kunde du glömma det där vi sa att vi var ensammast i världen om att vara. Du brukade säga att det var mig du ville ringa när du inte hade några tårar kvar och att det var mig du ville ha bredvid dig när vi var gamla. Och vi kunde sitta på caféer och i busskurer och lite överallt och prata om det där inga andra satte ord på. Hur fan förtränger man det?

Nu ser jag dig på stan ibland, och vi ser på varandra med förakt. Kanske för att både går omkring med något fånigt slags leende och en cynisk attityd vi aldrig tidigare haft (för det var allt vi aldrig skulle bli). Och jag förstår inte hur det gick till, vi som sa att vi var allt och ännu mera. Hur fan kunde det gå sönder. Jag trodde kärlek och trådar och band och allt det där man binder och det som gör oss till en slags tvåsamhet var starkare än så –

  men den gick sönder lika lätt som om den aldrig hade funnits där.

Förlåt, men jag tror att jag älskade dig mer än du förstod och kanske ännu mer än jag själv förstod. Jag hade allt medan det inte var så mycket för dig.

   

För det rätta jag gör känns så vanvettigt fel. 
Nu ska natten bli drömlös och vardan förstörd. 
Det blir tredagars-fyllor och TV-spel 
medan världen omkring är brutalt oberörd. 

Tystnaden kommer att skrika en tid 
i en enmanna strid sen tar tomheten vid.