Du har alltid varit större än mig.

Lika stor del tar du plats i mitt hjärta.

Fan vad jag älskar dig!

Du är älskad precis som du är <3

...

Het kille or whut? :D

Det var någonting dystert, nästan melankoliskt över allting. Men det var väl så världen var? Det var inte bara löven som föll och lät sig fångas av vinden för att sedan försvinna bort i någon tyst ensamhet på andra sidan vägen.

Jag har sett så många trötta ögon mitt på ljusa dagen, och jag har sett blickar som inte vågat möta varandra, och jag har sett saker som känns och sånt som fallit för länge sen. 

Men jag kan ändå inte låta bli att undra vad det var med honom, han som stod där mitt på bryggan jag brukade kalla för min (med ett fiskespö i handen och med ett ansiktsuttryck som sa att han inte tänkt gå hem den natten. Om han ens nånsin skulle hitta hem igen). Och han frågade om han kunde få en cigarett av mig – jag hade velat ge honom hela paket om jag inte hade behövt det lika mycket själv. Och där lämnade jag honom, i dimman med en cigarett i handen. Och jag kan inte låta bli att undra, vad som hände sen.

Sexigt...

*host*